För någon dag sedan ringde mor mig o berättade att sofia hemmet hade föredrag om bypass med läkare dietister med mera.
Sen två år tillbaka har min vikt gått upp från 68 till 105 kg och har väl aldrig tagit de på allvar för att jag känner mig. Vill ja gå ned gör jag det. Med kramper i leder. Atros i käkarna som behövt opererats två gånger. Jobb förluster. Men de värsta började för över ett år sen när farmor vart sjuk o bröt ut när hon gick bort. Innan tränade man regelbundet o sov någolunda o åt ändå bra men all motivation o ork försvann o man vart soffliggande me snabbmat.
Nu senaste halvåret har min nedicin ökat från 60 mg ritalina 40 mg flouxetin till 13o mg ritalina 80 mg strattera o 5 lithiun samt insomningstabletter.
Jag har ett fast jobb på kontor från 8-16.30 o är zoombie nör man kommer hem oftast till ett kaos.
Men jag känner mug hyfsat bra o tänkte att jag kan väl fixa detta med vikten men få lite råd.
Jag gick från sophiahemmet med tårar o ångest. Enligt dem finns de få tal i världen. 2-4 % som lyckas gå ned utan operation och med medicin och gener kommer min kropp inte tillåta mig gå ner mer än några kilo.
Från att ha vart okej o medveten till mig själv kände man sig som en fet nolla men de går att fixa om man pungar ut 100 000. Dietist hade de inte ens där då m7tt mål att få indpiration o mål vart totalt krossade.
Linda ringer mig när jag sitter på tunnelbanan på väg hem o gråter o när dörrarna öppnas får jag en lapp från en främmande tjej på en post it lapp: skit i pucko läkare! Du verkar grym. Hoppas du får en fin kväll!! O en blomma. Jag blir så varm i kroppen min över vilken underbar människa o jag skulle så gärna vilja säga till henne vilket intryck hon faktiskt gjorde.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar