Dålig dag

Allt började hyfsat tills jag såg mig själv i spegeln. Dubbelhaka finniga bröstet o allt fett som räcker till en halv person .

Fett fel

Vill bli av med allt nu klarar inte se mig känna mig allt. Ingen annan häller . Allt känns hopplöst så här vill jag inte se ut har ändå ingen ork att göra något.... Längtan att försvinna kom nu 

Allt började när man fick höre litet om min andras förflutna. Svartsjuka o avund att man lever varje dag i dålig ekonomi inte har råd till något till sig själv. Givmild tt ge andra o kanske någonstans skulle vilja ha något tillbaks utan att be pm de . Är jag ingen person man vill kunna ge saker till. Visst är materiella ting som smycken o sånt inget i jämförelse mot kärleken men det visar en uppskattning och felar ett minne . Jag har slutat ta kort för det är ett jobbigt moment för andra. Jag tappar mig själv. Känner mig som en jävla parasit och orkar inte.