Inte som de ser ut. Då de alltid e jag som tydligen blir arg men varför blir jag alltid arg??? Man blir ju inte arg av ingenting, borde personen in sig då inte se vad de e som gör mig upprörd?
Är jag inte värd de?
Är jag inte värd att uppskattas?
Nu när jag mår som piss. Vart finns du då?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar