Klockan 6:00 ringer klockan då min vanliga medicin ska tas. Jag måste helt enkelt göra så för annars glömmer jag den helt och så ska det ju inte vara.
Nackdelen med att den ringer, jag går upp och sväljer pillrerna är att jag inte kan somna om sen. Så då ligger man här, ser på sin vackra (stinkpruttande) man som sover tungt. Och min älskade data!!! Min fina fina data som dock inte har långt kvar så jag får inte tappa en minut av min fina lilla data jag fick i 18 års present. En present som jag var såå stolt över fast de “andra” redan hade haft två tre och de senaste, skit samma. Jag och min familj har aldrig varit sånna. Våran första data fick vi när jag började 7:an. Hur gammal är man då liksom?
Lite bilder som finns på denna fina lilla data!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar