Nu sitter man i bilen på väg hem till Stockholm. Det är sjukt hur annan miljö kan ge insikt i olika saker och ting.Att se en nära gråta och sörga som man kan trösta då trösten och orden hjälper. Det gör så ont i själen att se den man älska fälla tårar… jag blir så himla uppjagad själv för att jag så gärna vill kunna få tårarna att sluta rinna.
Nu när man är på väg hem är mina tankar… blir allt som innan igen? Kommer man ta fram styrkan och säga ifrån eller komer tviveln tillbaka och drar ett streck över allt igen?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar