måndag 14 mars 2011

Fiser i min ensamhet…

…Eller?

Sitter faktist och kollar på andras bloggar eller…. en blogg.. :=) paow.se… hon ska tydligern vara en duktig racjkare på lika plan.. många säger motsatsen men då antar jag motsatsen… allt som är negativt ska man vända positivt.

Då tänker jag lite på min egen… Denna blogg… den är enbartt för min egen vinnig och om det finns någon där ute som låser den får de göra de men kritisera inte innehållet som olämpligt pinsamt med mera…

Fick en tillsägelse av pappa att sluta skriva när jag mådde dåligt för att hans kompis hade läst bloggen och frågat honom hur jag mådde egentligen… Detta gör mig förbannad på riktigt… det var ju liksom därför jag skaffade denna… Om jag inte hade brytt mig om omgivningen ahde jag skaffat denna sida för länge länge sen men det har tagit sin tid att fakltist skaffa denna.  Detta är bra för mig… jag tittar tillbaks jag älskar bilder.. minnen, glada som sorgliga.

Jag vill inte att folk ringer till min kille, min pappa för att säga hur mitt liv är, om det är olägligt… det är inte snällt--- om ni är nyfikna… fråga… jag har inget att dölja, jag har bara massa att ge… jag måste få ha denna sida utan att min kille skäms eller pappa…. för det tog lång tid för mig att faktst skaffa en blogg som faktist är väldigt skönt för mig… visst, man kan skaffa dagbk.. men det är  inte samma sak.. här kan man dela bilder, filmer musik och allt… jag behöver denna sida… min terapi håla!!! Om ni inte gillar det ni läser så förstår jag för det är bara för mitt eget intresse..,.. SLUTA SNÄLLA LÄS DES DENNA BLOGG.

Jag har i hela mitt liv fått anpassa mig i sådana strickta regler som måste föäljas som till och med gör Richard lite smått irriterad… jag älskar mina föräldrar.. jag älskar min farmor min pappa min mamma… men de va farmor, farfar och pappa som va hårdast med regler… hur saker och ting skulle vara… riktigt hårda!!! allt som hade med pengar, tid, regler, hushåll, sammarbete you name it.. nu när jag har flugit ur boet får jag slåss mot mig själv och även min man….

om du läser detta… sluta säga att jag är töntig… hjälp mig istället. Jag tar så otroligt illa vid mig när du säöger mina åsikter och känslor är töntiga, överdrivna… men jag ä’r lite vilsen… det är som min fjortis tid kommer nu… nu har jag tryggheten och ron att tat reda på vem jag är och vart jag står för jag har hela jävla tiden fått leva hur andra vill jag ska betee mig…

JAG MÅSTE SKAFFA GLASÖGON.. SER INGET.

Det är skit jobbigt att ha diagnoser… jag är överrölig som medfäör att jag har ont i kroppen nästan hela tiden.. alltid något som hoppar … jag ska gå på sjukgymnasstik för låsning i rygg och bäcken. axeln, höfterna med mera. Jag har migrän, jag har magproblem, jag är otroligt känslig för beröring eller … j”överstimmulerad” men det är för ADHD har jag fått lära mig.-.. dyxelisi fick jag konstaterat i 4:an vilket där fick mig att plugga för enligt pappa var jag lat och snabb.. i skolan också… jobbar med det än idag ocg tack vare de behlvs ingen medicin för de… torret är något jag har lit för det märks inte.. mycket mycket skönt… jag har inge lokalsinne, jag har ett svagt psyke, jag är inte stresstålig, jg har svårt i skolan, jag har svårt för hur jag ska bete mig.. det är så mycket som är svårt för mig…

allt det här och mycket mycket mycket mer… tacklar jag varje dag och då få kopmmentarer att man är larvig med mera gör fakltist mycket ont… det gör ont när folk inte förstår eller vill förstår… måste dra nu… detta va skönt!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar